Du beror mig - inuti.

Ett halvhjartat pirr.

Du finns - men inte har.

Medvetet halls minnen om din narhet borta.

Kanslan gor ont.

I natt ar jag ensam.

Foralskad.

Tur att carro antligen landar har i morgon. Nyarsafton pa standen. Najs?

Kom och krama mig, pussa mig pa kinden och sag att du alskar mig. Som du brukar gora. Jag behover dig.

Jag langtar hem. Utan dig ar jag halv. Det blir liksom aldrig lika perfekt.

Idag är idag. Dagen med stort D.

Först till ambassaden för att hämta visum.

Sedan till Arlanda för att bege sig till Asien. FEM MÅNADER.

See you!

Kommer att hålla till på resedagboken.se en tid framöver. Checka in den!

http://www.resedagboken.se/Default.aspx?documentId=3&userId=196860&section=undefined

Nu drar man iväg på föreningens juluppvisning. Alla Vendelsö GFs tävlingstrupper ska representeras. Vi är de yngsta tydligen.

Det blir sista gången man ser tjejerna på fem månader. Hjälp vad jag kommer sakna dem allihopa! Dom är dom goaste sjuåringarna som finns.

Ses i Ribbyhallen alla gymnastikgalningar!

Höörrni alla som kanske kommer läsa detta. Jag måste nog erkänna att jag är usel på att komma ihåg saker och ting. Det var just därför, på grund av mitt sviktande minne, som jag nu sitter i denna situation. Har precis skrivit ett inlägg, men glömt skriva det jag egentligen hade tänkt skriva. Jag skulle nämligen berätta för er vänner hur smärtsamt det är att ta två sprutor i samma arm på en och samma dag i en redan tidigare stucken arm. Det vill ingen veta, för det är ingen behaglig känlsa. Och jag är inte alls känslig. Hej hej!

Sitter i Stickans säng med en vovsing bredvid mig och en dator i knät. Framför mig den underbara synen av 19 års vänskap, i handuk och vått hår.

Ikväll blir det middag hemma hos Stickan, Skalle, Bulten, Jeanette och Zacken. Woho, det serveras en personlig favorit ikväll. Mums. Lax och potatis. Saffran skulle det tydligen också smaka.

Efter middag planeras party hemma hos Joshua för alla kära vänner. Ska krama er allihopa jättehårt! Precis så hårt så det gör ont - lika ont som det gör att åka från kärlek.

Det luktar gott nedifrån köket (som för övrigt är alldeles nyrenoverat).

God Kväll Folk!

Hej Körkortet! Hej Hej Hej! Till en början får det tillfälliga duga. Och eftersom mitt enda leg befinner sig på ambassaden och väntar på att bli visum kan man ju inte få vistas på vägarna trots en godkänd(!) uppkörning. Det riktiga körkortet? Det är lungt - förr eller senare! Vi ses i maj när jag är hemma igen och kan hämta ut dig personligen!

Lättnad och enorm glädje. Visst är jag lite stolt.

Idag är det Linns och min dag. Och Lucias.

Yeeeeeeeees! :)

Tre filmer! En sanning. Jo för visst har jag sett tre filmer på raken - nästan. Vi somnade en stund för att senare återuppta tittandet. Duktigt Thérése!

O så har man varit ute o traskat med syster min. Promenad hem till Caroline. Vänta på den sega i ett stökigt, men ändå alltid lika mysigt rum i nästan 40 minuter. Sedan letade vi i garderober, på hyllor, i tvättstugor, på vindar och loft och tillsist i de två röda bodarna. I den sista boden fann vi vad vi sökte med hjälp av ljuset från mobilen. Väskan - eller snarare ryggsäcken. Mitt snigelskal för fem månader framåt. Vi kommer traska ihop, jag o min väska. Tillsammans ska vi utgöra det galnaste backpackerparet. Jag och Ryggan! Och så Carro och hennes Rygga såklart! O sen så skulle vi ju hem också. Jag kastade upp ryggan och gick den första halvan av färden mot lägenheten och middagen. Efter 20 minuter vandrig är det dags att byta bärare. Syster rycker in. Oj, visste jag att jag såg ut så hade jag tiggt skjuts. Haha, det här kommer bli kul. Jag reser på måndag!

Nervös. Imorgon är en annan supersmäll. Jag kan! Och ska!